Jag har kommit fram till en teori till varför allt alltid går åt skogen. God hates me.
Hamnade på sämsta prektikplatsen med sämsta tiderna idag, får inte ledigt att jävla Gunnar till metaltown och live är ett stort jävla skämt just nu. Men vadå? Jag är ju van vid det här laget!

Är i skolan just nu och bör skriva på slutrapporten. Men aa, nä, känns ju inte så kul! Pillar på annat för att tag så länge. Men snart så ska jag börja igen. Klockan tre bär det av till psykologen. Varför får jag alltid en klump i magen när jag ska dit? Och ärthjärnan jag själv har självklart glömt min hemläxa som jag fick från hjärnskrynklarn (skämt och sido, hon är jävligt sjysst).

Anledningen till varför jag skriver är för att Jennie (min kära vän, pojkvän (när det behövs), min dagbok, min kudde att gråta och luta mig emot) tvingade mig. Konstigt tycker jag eftersom hon som sagt är min dagbok och redan vet allt man kan om mitt liv, mina tankar och händelser. Men men, som hon vill, här har hon ett tråkigt jävla emo inlägg. Så Jennie, hoppas du lärde dig något nytt nu som jag inte berättat idag. (tveksamt)

Ha det gott fanz!